onsdag 28 mars 2007

Besök hos Gabriels kompis Sebastian

03/28/2007 | Glass i solen, lek i sandlådan
och besök hos Sabina
Idag så blev det promenad med Marie och Malin,
eller ja inte så mkt promemad mer relaxing i vårsolen.
Vi lunchade utanför catus med taccosallad sedan blev
det glass nere i hamnen. Jätte trevligt.

På kvällen så KÖRDE vi till Sabina och Martin
(jag vågade mig ut och köra med Gabriel i bilen ).
Där hälsade vi på Gabriel låtsas (nästan) tvilling han
e född tre dagar senare. Han var såå söt.

JA just det ja, Jag och Gabriel har även sovit hos
mormor inatt eftersom att pappa är sjuk. Åhh va
stolt mormor blev när hon får ha Gabriel hemma
hos henne.

tisdag 27 mars 2007

En dag i Ljungkile

03/27/2007 | En dag i Ljungkile
Idag har vi varit hemma hos Maria, Benjamin och
bebisen i magen.Detta var otroligt trevligt. Jag
och Marie möttes upp
på centralen och åkte tåg till Ljungkile. Väl där så träffade
vi Maria och Benjamin vid affären och sedan också
Johanna och Jamie. När vi kommit hem till Maria så
bjöds det på brak frukost men alla sorters bröd, gröt och
ägg m.m Små killarna lekte och hade jätte skoj. Vi fiock
även testa råsaftcentrifugen så det en massa go juica. mm
så gott det var. Vi satte oss ute på hennes uteplats och
drack juice och åt hallon cheesecake hur mysigt som helst.

När vi kommit hem från våran utflykt så gick jag till
bvc med Gabriel efterom att han fått skumma
eksem i rumpan som senare visade sig vara svamp,
så det blev seriös shopping på apoteket. Efter de så
var jag på kalas hos Mikaela och fick ännu lite mera cheese cake.
mm va gott.

måndag 26 mars 2007

Strandpromenaden i det härliga vädret

03/26/2007 | En helt underbar (men jobbig) promenad =)
Åhh gud vilket skönt väder
Idag har vi vart ute nästan hela dagen, helt underbart.
Vi gick upp kl halv tio och gick ner till stan och på vägen
mötte vi Anne-louise och Agnes. Hon följde med oss och
vi mötte upp Marie på stan. Medans hon fixade frillan
viket blev jätte fint så satt vi med tre barnvagnar på en
parkbänk utanför Gallionen. Såg ganska roligt vill jag lova
när vi två kom körandes med tre barnvagnar.

Efter en stund så kom även Therese och Jessica som vi
skulle möta på Köket (ett café i stan). Men eftersom att
det var så ljuvligt väder så bestämde vi oss senare för att
sätta oss på torget där solen sken så gött. Efter en stunds
jagande av platser så hittade vi ett perfekt ställe på Coffeshop
tror jag det heter.

Där satt vi en bra stund och det var kanon trevligt
Efter kanske två timmar kom även Jessica (som jag träffat
mycket och pratat med på bussen av alla ställen) Efter ca tre
timmar så gick jag, Jessica (hon som vi träffade först =) och
Marie på promenad. Strandpromenaden närmare bestämt.
Det blev en lång promenad vill jag lova hehe vi gick väl
effektiv tid i 1½ timme men vi var på promenad i kanske
tre-fyra timmar.

Sjäkvklart så tajma vi in det så bra att Gabriel blev hungrig
när vi kom ut till Gustavsberg och där fanns ju inge micro
precis inte vatten heller för den delen så påvägen hem så
fick vi knacka på på ett hus. Japp där stod jag och
knackade på så fint och möttes av ett gammalt par. Jag
bad så snällt om jag kunde få lite vatten till ersättningen.
Sedan frågade jag också om det hade micro. Tanten gick
iväg till köket och dör stod jag minutrarna känndes som
timmar och jag hörde hur Gabriel skrek ända in till huset.
Men tillslut så kom tanten med flaskorna
(värmde upp Neo's också). Men tantren hade ju hällt
flaskorna fulla och haft den i micron på svagaste effekt
så flaskorna kändes som att de kom direkt ur frysen.
men jag kunde inte med att fråga om hon kunde värma
dem lite till. Så jag testade att ge maten till Gabriel men ack nej tvärstopp.
Efter en stund när vi knackat på i ytterligare ett hus
där de inte vare hemma så var jag tvungen att gå tillbaka
och låna micron igen. Jag knackade på ännu en gång och tanten
blev jätte sur. Jag frågade igen snällt om vi kunde låna micron lite till och jag fick till mot hugg.
-Jag tittar på faktiskt på TV, oj förlåt svarade jag. Hon slet
åt sig flaskan och frågade - Skall det vara full effekt. Ja tack sa jag fortfarande leendes, men inom mig ville jag gå fram och
slita håret (läs peruken) av kärringen. Visste ju hur hungrig
stackars Gabriel. Ännu surare blev man ju av att man hörde
va hon tittade på. Ett program om foglossnning, som om
det nånsin skulle bli aktuellt för hennes del. Hahaha.
Hela tiden när jag stod och vöntade i hallen så stod
gubben uppe i trappen och tittade, snuskgubbe.
Eller så trodde de väl att jag skulle sno nått.
Hmmpf.. hur kan man tro nått om lilla mig.
Men förutom den incidenten så var promenaden
hur toppen som helst.

Och jag måste verkliigen säga att jag Marie och
Jessica har precis samma humor.. eller så var vi bara övertrötta. hihi


Nä nu skall jag passa på och gå och sova det är ju en dag imorn också, då skall vi hem till Maria i Ljungkile åhh så skoj.

många kramar
Hannah & Gabriel

lördag 24 mars 2007

Ett riktigt leénde

03/24/2007 | Ett riktigt leende
Idag så har Gabriel verkligen varit med och lett mycket
han är såå söt. Han är jätte mycket med och flinar ofta.

Men tyvärr så efter att jag busat lite med honom så
smällde förkylningen till ännu mera och jag har legat
i feber hela dagen, fy. Så fort jag ställer mig upp känns
det som att jag skall spy. Och så tittar man ut och ser ett
jätte vackert väder, vi som skulle grilla idag. Attans.

Nä nu skall jag gå och lägga mig igen. Att behöva krypa
ner i sängen en sån här fin dag känns tragiskt.


Kram från sjuk-lingen Hannah och gullungen Gabriel

tisdag 20 februari 2007

Förlossningen med Gabriel

2007-02-20
Historian om hur Gabriel kom till världen.
Jag vaknade av att jag var kissenödig för femtielfte gången den natten, jag var sur och grining för att jag drömt en så hemsk mardröm. Jag satt där på toaletten och somnade nästan. När jag var färdig gjorde jag allt som vanligt gick därifrån och skulle precis släcka lampan när jag inser att jag fortfarande kissar. Blev ännu mera irriterad och funderade på om man verkligen kan ha urinläckage i 20 års åldern? Men när jag inser att det fortsätter att sippra så faller polletten ner och jag inser att det kanske är vattnet som gått. Det är fyra dagar kvar till utsatt datum, trots att jag trott att barnet skulle komma för tidigt så var det svårt att förstå att jag äntligen skulle bli mamma. Jag ringer till Förlossningen(utdrag från förlossnings papprena)
02:00 Telefon rådgivning
Pat ringer pga. misstänkt vatten avgång sedan kl 01:45. Ber pat. ringa åter om ett par timmar.
02:47
Pat ringer igen. Känner molvärk i ryggen. Får tid för vatten avgångs kontroll. Dagen efter kl 11:00
Jag kommer ihåg att innan jag ringde första gången så gjorde jag en tråd på Familjeliv där jag ifrågasatte om det verkligen var vattnet som hade gått. När jag senare insåg att det fortsatte att sippra rätt så rejält ringde jag. Allt var så spännande samtidigt som det började göra ont. När jag ringde in för andra gången så hade jag haft molvärken i ryggen i ca en halvtimme.

03:31
Pat har nu haft sammandragningar sedan kl 02:15 tiden. S-dr kommer nu med ca 4-5 min intervall och ca 30-60 sek. Pat får råd om smärtlindrande och väljer själv att avvakta i hemmet
04:40 Inskrivning
Status: undersökning: sätesläge, fixerad i bäcken ingången. Öppen ca 6 cm. Läkare tillkallas.
05:15 Enligt ordination ges bricanyl, kateter sätts och jag får panodil och en spruta med antibiotika
05:57 Kejsarsnitt inleds
06:03 Gabriel föddes

Som ni märker gick allt mycket fort när jag väl kom till förlossningen, jag kommer ihåg att jag blev så chockad när barnet visat sig ligga i säte. Beslutet om kejsarsnittet kom ganska snabbt då jag inte visste om jag hade tillräckligt stort bäcken för att föda i säte eftersom att tiden inte fanns till att röntga mig. När jag låg på Operations bordet bortsett så var man lika livrädd som man var överlycklig. Konstig känsla.
Min sambo satt bredvid mig och höll mig i handen och försökte skratta bort hela situationen då han in i minsta detalj beskriver att han fått ett blåmärke han som aldrig får blåmärken. Jag bara skrattade och sa att det här nog är lite värre.
Läkaren frågade oss om vad vi trodde att det skulle bli, vi svarade med en mun en Nellie. Läkaren skrattade till och visade snabbt upp en liten krabat med snopp och sa: det passar nog inte så bra med Nellie på den här lilla killen. Jag och Krille var helt häpna över att det var en pojke men nog så glada. Krille gick iväg med personalen och gossen och där mättes han till 51 cm lång och vägdes till 3430 gr. Han hade 9-10 i apgar poäng vilket är mycket bra. Under tiden låg jag och blev i hopsydd och började helt plötsligt känna att jag kunde röra mina fötter och blev livrädd då jag började känna att det grejade med magen. Började må mycket illa och när Krille kom in, mallig som få och visade upp honom så låg jag och spydde. När jag väl var färdig på operationsbordet rullade de iväg mig till rummet där mina älsklingar befanns sig i. Där satt de två och bara tittade på varandra och Krille tittar på mig och säger: Här är vår son. Varefter han säger: Men du måste vara med på att han har ett stort födelsemärke i pannan. Jag blir sur för mig själv och förstår inte varför han kan skämta en stund som denna. Jag tittar på varan älskade son som har ett storkbett i pannan och utbrister: Ha jag trodde du skojade. Vi satt där länge och bara tittade på honom. Efter ett tag kom barnmorskan in med två champagne glas med vatten/juice med en flagga. Hon sa grattis till oss och vi var nog de stoltaste föräldrar som någonsin gått i ett par skor. Vår älskling hade kommit till oss en alldeles frisk och underbar pojke med tio fingrar och tio tår. Krille frågar om han skall heta Liam eller Gabriel och jag säger med en gång att han får heta Gabriel , det såg ut som en Gabriel och det kom som en överraskning från Krilles sida eftersom vi knappt hade pratat om det namnet. Så vi gav honom namnet Gabriel.

Vår Gabriel kom till världen en kall februari morgon och är det bästa som hänt oss.
Han vägde 3430 och var 51 cm lång.
Vi är nu världens lyckligaste föräldrar.

Modell för en dag

Den 20 Mars så var jag och Gabriel var modellerför en dag i Göteborg. Vi fick ett erbjudande av Mikaela att vi skulle få åka till Göteborg och bli sminkad av make up artist och bli fotad. Självklart hänger man med på en sådan sak =) När vi kom dit vid halv fem tiden så blev vi sminkade, har nog aldrig vart så snygg i hela mitt liv. Efter lång väntan så skulle det fotas, trots Gabriels hysteriska humör så blev bilderna jätte fina, dock VÄLDIGT dyra men det var det värt.