03/26/2007 | En helt underbar (men jobbig) promenad =)
Åhh gud vilket skönt väder
Idag har vi vart ute nästan hela dagen, helt underbart.
Vi gick upp kl halv tio och gick ner till stan och på vägen
mötte vi Anne-louise och Agnes. Hon följde med oss och
vi mötte upp Marie på stan. Medans hon fixade frillan
viket blev jätte fint så satt vi med tre barnvagnar på en
parkbänk utanför Gallionen. Såg ganska roligt vill jag lova
när vi två kom körandes med tre barnvagnar.
Efter en stund så kom även Therese och Jessica som vi
skulle möta på Köket (ett café i stan). Men eftersom att
det var så ljuvligt väder så bestämde vi oss senare för att
sätta oss på torget där solen sken så gött. Efter en stunds
jagande av platser så hittade vi ett perfekt ställe på Coffeshop
tror jag det heter.
Där satt vi en bra stund och det var kanon trevligt
Efter kanske två timmar kom även Jessica (som jag träffat
mycket och pratat med på bussen av alla ställen) Efter ca tre
timmar så gick jag, Jessica (hon som vi träffade först =) och
Marie på promenad. Strandpromenaden närmare bestämt.
Det blev en lång promenad vill jag lova hehe vi gick väl
effektiv tid i 1½ timme men vi var på promenad i kanske
tre-fyra timmar.
Sjäkvklart så tajma vi in det så bra att Gabriel blev hungrig
när vi kom ut till Gustavsberg och där fanns ju inge micro
precis inte vatten heller för den delen så påvägen hem så
fick vi knacka på på ett hus. Japp där stod jag och
knackade på så fint och möttes av ett gammalt par. Jag
bad så snällt om jag kunde få lite vatten till ersättningen.
Sedan frågade jag också om det hade micro. Tanten gick
iväg till köket och dör stod jag minutrarna känndes som
timmar och jag hörde hur Gabriel skrek ända in till huset.
Men tillslut så kom tanten med flaskorna
(värmde upp Neo's också). Men tantren hade ju hällt
flaskorna fulla och haft den i micron på svagaste effekt
så flaskorna kändes som att de kom direkt ur frysen.
men jag kunde inte med att fråga om hon kunde värma
dem lite till. Så jag testade att ge maten till Gabriel men ack nej tvärstopp.
Efter en stund när vi knackat på i ytterligare ett hus
där de inte vare hemma så var jag tvungen att gå tillbaka
och låna micron igen. Jag knackade på ännu en gång och tanten
blev jätte sur. Jag frågade igen snällt om vi kunde låna micron lite till och jag fick till mot hugg.
-Jag tittar på faktiskt på TV, oj förlåt svarade jag. Hon slet
åt sig flaskan och frågade - Skall det vara full effekt. Ja tack sa jag fortfarande leendes, men inom mig ville jag gå fram och
slita håret (läs peruken) av kärringen. Visste ju hur hungrig
stackars Gabriel. Ännu surare blev man ju av att man hörde
va hon tittade på. Ett program om foglossnning, som om
det nånsin skulle bli aktuellt för hennes del. Hahaha.
Hela tiden när jag stod och vöntade i hallen så stod
gubben uppe i trappen och tittade, snuskgubbe.
Eller så trodde de väl att jag skulle sno nått.
Hmmpf.. hur kan man tro nått om lilla mig.
Men förutom den incidenten så var promenaden
hur toppen som helst.
Och jag måste verkliigen säga att jag Marie och
Jessica har precis samma humor.. eller så var vi bara övertrötta. hihi
Nä nu skall jag passa på och gå och sova det är ju en dag imorn också, då skall vi hem till Maria i Ljungkile åhh så skoj.
många kramar
Hannah & Gabriel
Åhh gud vilket skönt väder
Idag har vi vart ute nästan hela dagen, helt underbart.
Vi gick upp kl halv tio och gick ner till stan och på vägen
mötte vi Anne-louise och Agnes. Hon följde med oss och
vi mötte upp Marie på stan. Medans hon fixade frillan
viket blev jätte fint så satt vi med tre barnvagnar på en
parkbänk utanför Gallionen. Såg ganska roligt vill jag lova
när vi två kom körandes med tre barnvagnar.
Efter en stund så kom även Therese och Jessica som vi
skulle möta på Köket (ett café i stan). Men eftersom att
det var så ljuvligt väder så bestämde vi oss senare för att
sätta oss på torget där solen sken så gött. Efter en stunds
jagande av platser så hittade vi ett perfekt ställe på Coffeshop
tror jag det heter.
Där satt vi en bra stund och det var kanon trevligt
Efter kanske två timmar kom även Jessica (som jag träffat
mycket och pratat med på bussen av alla ställen) Efter ca tre
timmar så gick jag, Jessica (hon som vi träffade först =) och
Marie på promenad. Strandpromenaden närmare bestämt.
Det blev en lång promenad vill jag lova hehe vi gick väl
effektiv tid i 1½ timme men vi var på promenad i kanske
tre-fyra timmar.
Sjäkvklart så tajma vi in det så bra att Gabriel blev hungrig
när vi kom ut till Gustavsberg och där fanns ju inge micro
precis inte vatten heller för den delen så påvägen hem så
fick vi knacka på på ett hus. Japp där stod jag och
knackade på så fint och möttes av ett gammalt par. Jag
bad så snällt om jag kunde få lite vatten till ersättningen.
Sedan frågade jag också om det hade micro. Tanten gick
iväg till köket och dör stod jag minutrarna känndes som
timmar och jag hörde hur Gabriel skrek ända in till huset.
Men tillslut så kom tanten med flaskorna
(värmde upp Neo's också). Men tantren hade ju hällt
flaskorna fulla och haft den i micron på svagaste effekt
så flaskorna kändes som att de kom direkt ur frysen.
men jag kunde inte med att fråga om hon kunde värma
dem lite till. Så jag testade att ge maten till Gabriel men ack nej tvärstopp.
Efter en stund när vi knackat på i ytterligare ett hus
där de inte vare hemma så var jag tvungen att gå tillbaka
och låna micron igen. Jag knackade på ännu en gång och tanten
blev jätte sur. Jag frågade igen snällt om vi kunde låna micron lite till och jag fick till mot hugg.
-Jag tittar på faktiskt på TV, oj förlåt svarade jag. Hon slet
åt sig flaskan och frågade - Skall det vara full effekt. Ja tack sa jag fortfarande leendes, men inom mig ville jag gå fram och
slita håret (läs peruken) av kärringen. Visste ju hur hungrig
stackars Gabriel. Ännu surare blev man ju av att man hörde
va hon tittade på. Ett program om foglossnning, som om
det nånsin skulle bli aktuellt för hennes del. Hahaha.
Hela tiden när jag stod och vöntade i hallen så stod
gubben uppe i trappen och tittade, snuskgubbe.
Eller så trodde de väl att jag skulle sno nått.
Hmmpf.. hur kan man tro nått om lilla mig.
Men förutom den incidenten så var promenaden
hur toppen som helst.
Och jag måste verkliigen säga att jag Marie och
Jessica har precis samma humor.. eller så var vi bara övertrötta. hihi
Nä nu skall jag passa på och gå och sova det är ju en dag imorn också, då skall vi hem till Maria i Ljungkile åhh så skoj.
många kramar
Hannah & Gabriel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar