Lika som bär..... Gissa vem som är vem =)

Några psykbryt...

Idag har vi tillbringat dagen med Sabina och Sebastian, det har vart trevligt men en smula intensivt. Både Gabriel & Sebastian har vart högt & lågt överallt och senare förvandlades de till två trotsungar... Oj oj oj men sånna skall ju 2 ½ åringar vara har jag hört.

Sorry, men idag har det vart några psykbryt hemma hos oss innan vi drog iväg, hehe, ni skulle sett imorse hujedamej. Jag skulle lyckas med bedriften att städa, diska, klä på mig själv & 2 barn, kolla igenom räkningarna, ringa viktiga samtal innan jag drog iväg till Sabina. Eftersom Alexander tokskrek mest hela tiden och Gabriel var supertrotsig så var det bara till att göra allt i total raketfart och under loppet av 2 timmar var allt klart. Dessvärre hade juh Gabriel vid det laget lyckats stöka ner allt igen så hemmet såg ut som ett bombnedslag iaf. Men det är ju faktiskt tanken som räknas. Gjorde ju iaf ett försök.

Nu går mina ögon i kors & vänds spontant ut & in, så nu e det nog dax för sängen. Numer är de ju ingen garanti att man får någon sömn så man får passa på när det finns tillfälle...

Kram på er

Utanför hemmets fyra väggar

Idag har jag sedan Alex föddes vart ute på äventyr för första gången... Härligt.. Har ju vart hemifrån lite men typ bara till lekplatsen. Idag har jag tillbringat dagen med Sabina. Mkt trevligt.. Imorgon blir det promenad på stan & sedan jobbmöte. Skall bli kul att visa upp den lille prinsen...

kram på er

Härligt

Inatt förändrades min syn på livet, jag blev en helt ny människa. Jag fick sova HELA 5 TIMMAR I STRÄCK. Kanske låter futtigt för de flesta med det behövdes verkligen för mig.

Igår kändes allt hopplöst. Jag och krille insåg att även Alexander verkar ha komjölksallergi och vi hade beslutat att gå över till mjölkfritt imorgon (läs idag). Amningen tänkte jag börja avveckla då det bara blir en massa extra jobb med både amning och flaskmatning och allt tuttande som inte gav någonting gjorde mig hysterisk. Att mjölken dessutom blev mindre o mindre gjorde inte saken bättre.

Jag hotade både brösten och Alex. Och mirakel sker visst. Alexander sov hela natten, jag fick väcka honom för mat och han har fortsatt sova under hela dagen. Han har vart lite vaken nu under kvällen men helt klart hanterbart. Imorse när jag vaknade kände jag en stor blöt fläck, bröstmjölk som hade läckt ut. Så där hade jag tydligen inte sinat helt.

Så idag tändes hoppet igen.

Pratade även med bvc idag och skall ev dit imorgon till läkaren och fick även tips om att börja med sempers droppar, så nu hoppas vi att magknipen kan försvinna. Kanske är det inte mjölkproteinallergi iaf. HOPPAS..


Kram på er alla

FY fan

Jahopp nätterna blir bara längre o längre. Inatt var Alex vaken från kl halv tolv till halv fyra för att sedan vakna kl 6 och han är fortfarande vaken... Skall inte så här små bebisar sova hela tiden????

Insomnia

Ögonen känns som grus och önskar att man kunde sätta upp ögonlocken med tandpetare.. Är så trött. Vi har haft lite otur de senaste 2 nätterna. Igår natt gick jag och Krille och la oss kl 12 då vi hade haft gäster. Men när jag skulle lägga över Alex i sängen så vaknade han och var vaken med magknip till kl halv två. Runt två tiden vaknade Gabriel helt hysterisk och somnade inte om förren kl 5. Han sa att han var rädd och var helt hysterisk så fort man flyttade sig en mm ifrån honom. Ett typiskt 2 årings problem. När väl jag i min dvala gick och la mig vaknande självklart Alexander. Så kl 6 kunde jag knoppa. Sedan upp kl 8 för att göra ordning Gabriel till dagis. Usch för sådanna nätter.

Inatt så gick jag o Krille o la oss kl 00:30 vi kollade på Män som hatar kvinnor btw en grymt bra film. Men Alexander kom sig inte till ro och grabben hade magknip fram till kl 5 på morgonen. Sov väl lite kvartar här och där men inget längre. Som tur var så var de inte illvrål från lille Alex men en gnyende kille räcker. Stackarn. Så nu blir det minifom droppar och jag får sluta dricka mjölk ett tag, suck.

Nu fungerar förresten amningen väldigt bra. Visserligen så ammas det lite för ofta just nu därav kan magknipen komma så nu skall jag försöka få till amning var 3-4 timme och ge honom ersättning kanske en gång på förmiddag och en på eftermiddag så det blir lite längre mellan amningarna. Får hoppas att det blir bättre.

Ne nu blir det till att göra iordning Gabriel inför dagis.


Ha det bäst Kram

En god natts sömn....

Inatt har jag verkligen sovit gott. Gick och la mig visserligen ganska sent, efter tolv amningen sen somnade jag som en klubbad säl och vi sov till kl 4 då var det mat dax igen och sedan sov Alexander fram till kl 7 då flyttade jag bara över honom till min säng där blev han ammad och somnade om bredvid mig ända till kl 9. Underbart.

Krille hade däremot inte riktigt lika gott inne i vårt sovrum (jag och Alexander sover i gästrummet) då Gabriel hade legat och sparkats, rivits och vart allmänt störig. Nu skall vi se hur vi lyckas med bedriften att flytta honom till att sova sin egen säng... Får erkänna att jag får en klump i magen inför den utmaningen men men. Hon från bvc kommer på tisdag så tänkte passa på att få lite bra tips från henne.

Kram

Livet som två barns mamma, hittils...

Ja visst är det en omställning att gå från att ha ett barn till två. Allt skall stämma med tider, känslor relationer, rutiner you name it!

Gabriel tyckte på sjukhuset att det var lite svårt att förstå att lillebror skulle med hem och allt vad gällde lillebror sa han:
-Nej Tack.
Men när vi väl kommit hem och efter en ride på 2 timmars trots från Gabriel började känslorna lägga sig även för honom och nu älskar han att pussa och hjälpa mamma & pappa att ta hand om lillebror.

Nått jag hade glömt av var hur mkt tid matningarna tog, eller så kasnke det beror på att matningarna faktiskt tar längre tid denna gången. Nu ammar jag en del innan han får på flaska och det kan ta en halvtimme - 45 minuter varje matning. Han spyr dessutom en del, vilket jag inte är van vid. Men sånt faller nog på plats snart och jag lär mig hur mkt mat han behöver och vad som är sugbehov och vad som är mat.

Håller på att skriva en förossningsberättelse men väntar med att lägga in den för vill att den ska bli så bra som möjligt. Datatiden är ju inte lika vanlig längre så dessvärre har bloggen fått lida, men jag lovar att jag kommer uppdatera lite bättre snart.

Slänger in en bild på det lilla underverket.. Eller hmm lilla kanske är att ta i han är gigantisk... Han vägde 4300 gr när han föddes och går med raska steg uppåt =)



Kram från familjen Abrahamsson

Förlossningen

Den femte Augusti 2009 tillbringade jag dagen i goda vänners lag, jag och Sabina hade nämligen en jätte mysig dag med frukost hos henne och sedan käkade vi en god hamburgare på Mcdonalds. Efter det kollade vi lite i affärer och på Lindex stötte vi på John och Mickan, det slutade med en mysig fika. Vi beslutade snart om en grillkväll hemma oss. Vi hade det verkligen supermysigt.

Runt 18 tiden kände jag att det var nått på gång, tydliga värkar som satt i rygg trakten. de kom smygandes men de blev snabbt regelbundna med ca 10 minuter emellan. Spännande tänkte jag...

När gästerna åkte hem vid 20 tiden började värkarna komma något tätare ungefär var femte minut. Ringde förlossningen och vi fick komma in redan med en gång då det var lugnt på BB just den dagen. Mickan kom hem till oss för att sova över hos Gabriel och vi åkte efter en härlig dusch och lite tjöt i soffan. Vi var där kl 22:30. Innan vi åkte hade jag satt mig på msn och då visade det sig att även Evelina hade värkar åh va roligt...

Väl framme visade det sig att jag endast var öppen 2 cm (skall vara öppen 10) så vi skulle vandra runt på sjukhuset lite, det slutade med att vi beslöt oss för att ta bilen och köpa lite snacks och en kortlek haha. Väl tillbaka efter ca en timme var ja öppen 3 och vi fick ett rum. Där blev det först lite bad och sedan även lustgas men fick först vänta några timmar. Men vilken besvikelse det blev med lustgasen i början... Trodde man skulle bli hög som ett höghus men första reaktionen blev ett stortjut och jag började böla
- Det här är ju ingen lustgas det e gråtgas!!!

Det öppnades ungefär en cm i timmen i början och innan barnmorskan skulle komma in efter jag vart öppen fyra cm så snäste jag till Krille
- Säger hon att jag bara har öppnat mig 5 cm så mördar jag henne!!!
Men jag var bara öppen 5 cm suck. Nån gång där så erbjöd barnmorskan mig att testa kvaddlar. det är om jag fattat det hela rätt, nålar som sätts i ryggen där de sprutar in saltlösning. Men detta rekommenderas ABSOLUT INTE. I lustgas dimmorna och den enorma smärta medans de la kvaddlarna (mitt i en värk såklart) så såg jag mig själv som bollibompa draken som stod och viftade med min svans samtidigt som jag tänkte på filmen Kiss of the dragon.

Strax därefter kom narkos läkaren och lade EDA (ryggmärgsbedövning) och jag och lustgasen blev kompisar en stund men fortfarande var det inte alls så roligt som jag hade trott. När väl EDAn hade kommit på plats var det time för lite vila så vi vilade i en timme ungefär. Då kom barnmorskan med värkstimulerande dropp som jag fick. Sen var det bara på´t igen. Vid 6 tiden var jag öppen 8 cm och barnmorskan hann inte mer än vända förrän jag kända att det var nått annat som höll på att hända.

Jo äntligen öppen tio cm och det var dax att krysta AJ AJ AJ säger jag bara, eller egentligen inte så mkt AJ utan mer obehag av att det tryckte på som fan. De första värkarna behövdes för att huvudet skulle komma längre ner och när jag började krysta riktigt på allvar så bytte de barnmorska och äntligen fick vi en som var trevlig. När huvudet precis var på väg ut så höll barnmorskan emot så jag inte skulle spricka men jag trodde hon drog isär mig så jag sa
- Va fan gör du och försökte smälla till henne.
Sen när han väl var ute var lyckan total. Fick upp han på magen och vi var så lyckliga.

Förlossningen var trots all SMÄRTA nått jag ser tillbaka på med glädje. Kanske för att jag vet att det inte blir en gång till, kanske aldrig skall säga aldrig men än så länge är det planen iaf.

Och frukostbrickan man fick efter förlossningen var bara den värd all möda, aldrig har väl 2 mackor och oboy varit så gott. Ja och såklart var ju Alexander också värd all möda.

Krille var ett jätte bra stöd under förlossningen trots att han allt var lite trögstartad, men när väl krystningarna var igång var han toppen duktig.


Alexander vägde 4300 gr och var 53 cm lång. Hans huvudomfång var 38 cm.

Han fick ligga på min mage och GUD va bebisar doftar underbart.

Jag måste vara världens lyckligaste människa som har berikats med två prinsar i mitt liv, tre om man räknar deras underbara pappa också.

Nu är han här....

En underbar liten kille föddes i onsdags... Helt underbar.. uppdaterar mer senare...

kram

Nä nu e jag så trött på det här...

Jag är så förbannat trött på det här nu. Så fruktansvärt förbannat trött.. Och ledsen och arg blandat med förväntansfull och nervös.

Men framförallt e jag arg... och trött... och besviken... och allmänt ledsen... och har dåligt samvete för att Gabriel inte får den uppmärksamhet han behöver.

Och det värsta är att det är fullt möjligt att jag skall behöva går 2 veckor till såhär... Dessutom börjar Krille jobba imorgon så Good bye att sova...

Är så förbannat trött på frågan:
Ingen bebbe än? NÄ va fan tror ni att jag skulle glömma bort att berätta att jag fått barn???


FYY FAAAAN