Förlossningen

Den femte Augusti 2009 tillbringade jag dagen i goda vänners lag, jag och Sabina hade nämligen en jätte mysig dag med frukost hos henne och sedan käkade vi en god hamburgare på Mcdonalds. Efter det kollade vi lite i affärer och på Lindex stötte vi på John och Mickan, det slutade med en mysig fika. Vi beslutade snart om en grillkväll hemma oss. Vi hade det verkligen supermysigt.

Runt 18 tiden kände jag att det var nått på gång, tydliga värkar som satt i rygg trakten. de kom smygandes men de blev snabbt regelbundna med ca 10 minuter emellan. Spännande tänkte jag...

När gästerna åkte hem vid 20 tiden började värkarna komma något tätare ungefär var femte minut. Ringde förlossningen och vi fick komma in redan med en gång då det var lugnt på BB just den dagen. Mickan kom hem till oss för att sova över hos Gabriel och vi åkte efter en härlig dusch och lite tjöt i soffan. Vi var där kl 22:30. Innan vi åkte hade jag satt mig på msn och då visade det sig att även Evelina hade värkar åh va roligt...

Väl framme visade det sig att jag endast var öppen 2 cm (skall vara öppen 10) så vi skulle vandra runt på sjukhuset lite, det slutade med att vi beslöt oss för att ta bilen och köpa lite snacks och en kortlek haha. Väl tillbaka efter ca en timme var ja öppen 3 och vi fick ett rum. Där blev det först lite bad och sedan även lustgas men fick först vänta några timmar. Men vilken besvikelse det blev med lustgasen i början... Trodde man skulle bli hög som ett höghus men första reaktionen blev ett stortjut och jag började böla
- Det här är ju ingen lustgas det e gråtgas!!!

Det öppnades ungefär en cm i timmen i början och innan barnmorskan skulle komma in efter jag vart öppen fyra cm så snäste jag till Krille
- Säger hon att jag bara har öppnat mig 5 cm så mördar jag henne!!!
Men jag var bara öppen 5 cm suck. Nån gång där så erbjöd barnmorskan mig att testa kvaddlar. det är om jag fattat det hela rätt, nålar som sätts i ryggen där de sprutar in saltlösning. Men detta rekommenderas ABSOLUT INTE. I lustgas dimmorna och den enorma smärta medans de la kvaddlarna (mitt i en värk såklart) så såg jag mig själv som bollibompa draken som stod och viftade med min svans samtidigt som jag tänkte på filmen Kiss of the dragon.

Strax därefter kom narkos läkaren och lade EDA (ryggmärgsbedövning) och jag och lustgasen blev kompisar en stund men fortfarande var det inte alls så roligt som jag hade trott. När väl EDAn hade kommit på plats var det time för lite vila så vi vilade i en timme ungefär. Då kom barnmorskan med värkstimulerande dropp som jag fick. Sen var det bara på´t igen. Vid 6 tiden var jag öppen 8 cm och barnmorskan hann inte mer än vända förrän jag kända att det var nått annat som höll på att hända.

Jo äntligen öppen tio cm och det var dax att krysta AJ AJ AJ säger jag bara, eller egentligen inte så mkt AJ utan mer obehag av att det tryckte på som fan. De första värkarna behövdes för att huvudet skulle komma längre ner och när jag började krysta riktigt på allvar så bytte de barnmorska och äntligen fick vi en som var trevlig. När huvudet precis var på väg ut så höll barnmorskan emot så jag inte skulle spricka men jag trodde hon drog isär mig så jag sa
- Va fan gör du och försökte smälla till henne.
Sen när han väl var ute var lyckan total. Fick upp han på magen och vi var så lyckliga.

Förlossningen var trots all SMÄRTA nått jag ser tillbaka på med glädje. Kanske för att jag vet att det inte blir en gång till, kanske aldrig skall säga aldrig men än så länge är det planen iaf.

Och frukostbrickan man fick efter förlossningen var bara den värd all möda, aldrig har väl 2 mackor och oboy varit så gott. Ja och såklart var ju Alexander också värd all möda.

Krille var ett jätte bra stöd under förlossningen trots att han allt var lite trögstartad, men när väl krystningarna var igång var han toppen duktig.


Alexander vägde 4300 gr och var 53 cm lång. Hans huvudomfång var 38 cm.

Han fick ligga på min mage och GUD va bebisar doftar underbart.

Jag måste vara världens lyckligaste människa som har berikats med två prinsar i mitt liv, tre om man räknar deras underbara pappa också.