Hannahs små änglar

Oj oj oj det har hänt mkt här.... Var skall jag börja...???

Jo vi tar det från inlägget ja gjorde i början på oktober. Då hade vi precis provocerat Alexander och som ni säkert vet så fick han en jätte reaktion, det var då sagt att jag bara kunde ringa bvc och berätta detta och jag skulle få ut hans mat på recept. Men icke så lätt fick det ju inte vara helt plötsligt stod jag nämligen med en remiss som var skickad till barnmottagningen. För paragrafryttaren till läkaren var tvungen att göra allt "by the book" och då är man tvungen att gå via barnmottagningen på sjukhuset för att få recept. Hur dumt som helst för väntetiden för att få komma in till barnmottagningen visade sig vara 2 ½ månad!!! Hur hade de tänkt, att jag skulle gladeligen betala 180 kr per burk för hans mat så länge??? Som tur var så fick jag låna 3 burkar av dietisten (dahh hur långt kom jag på det) och TACK Mickan som lånade ut en massa burkar till oss.

En dag var min kompis Michaela här och hon tyckte att Alexander lät väldigt mkt när han andades. Hennes pojk har astma så jag förstod att hon visste vad hon snackade om så jag ringde till barnmottagingen dagen efter och då hade de helt plötsligt möjlighet att låta mig komma redan 2 timmar senare. Väl där så konstaterade läkaren komjölksallergi och även att vi skall akta oss för soja, fick och ägg. Han tittade länge på honom och trodde först att han kanske hade haft RS virus och att detta var eftersviter från det men så fort han tittade under dubbelhakorna så såg han att det gick ner som ett hål där och på samma minut konstaterade han laryngomalaci.

Så nu skall man bara fatta vad det är förnått för så mkt förklaring fick man ju inte.

Annars har det inte hänt så jätte mkt.

Jo jag har vart på 70-80 tals fest som jag skrev i förra inlägget. Det var så skönt att få släppa loss och dansa lite, dricka vin, tjöta med folk, och helt enkelt slippa tänka på barnen för en gångs skull.

Men tyvärr var det inte bara goda nyheter den dagen för Krilles morfar somnade in. Kändes tungt men man visste att det var på gång men det högg allt i hjärtevrån. RIP Bernard...

Nä nu skall jag forsätta med tvätten och hoppas attAlexander snart somnar för natten.

kram på er