Vårdbidrag vs jobba??? HMMM men nu har jag bestämmt mig, tror jag

Va svårt... Har ju sagt till jobbet att jag kommer att komma tillbaka till jobbet den 1 september. Helt plötsligt kändes det så nära och Alexander OMG han kommer absolut inte vara mogen för dagis om dryga halvåret, han är ju för fasen inte börjat smaka på mat än.

Men så fick jag reda på att jag kanske får mer jobbtimmar än innan (på schemat) och då kändes jobbet trots allt ganska lockande. Dessutom så inspg jag ju ganska snabbt att vårdbidraget inte hade funkat ekonomiskt oavsett om jag hade gått in och jobbat kvällar och helger. Jag lovade mig själv en sak innan jag blev mamma ledig en andra gång, att inte ströjobba under mammaledigheten. Och jo det tänker jag faktiskt hålla!!! För nu när jag tänkte på allt detta så kom jag ihåg hur jäkla slitsamt det var att ha barn hemma på dagen för att sedan gå till jobbet när Krille kom hem. Hela mitt liv kretsade kring tider, att inte komma försent till jobbet, att stressa på dagen för att hinna allt som skall göras, att gå hela dagen och istället för att vänta på lite lugn och ro, istället vänta på att börja jobba. Nä helt enkelt är det inte värt det. Skulle det vara så att Alexander inte alls känns mogen då får jag helt enkelt då hoppa på vårdbidraget och bita i det sura äpplet. Såklart hade jag ju velat vara hemma med min underbara pojke (och älskade Gabriel när han inte är på dagis) men inser även att vi måste äta, ha kläder. Och famförallt ha en glad mamma.För när jag jobbar så som jag skrev ovan, är jag ingen glad mamma.

Så med lite sorg i hjärtat, samtidigt lite lättad ägnar jag tanken till att gå tillbaks till jobbet i september... GAHH det är ju snart..

.